När jag skulle åka hem i fredags natt hade jag så ont i fötterna att jag ville lägga mig ner och dö. Orutinerat att ta högklackat och glömma vanliga skor att byta till jag vet, men det råkade bli så eftersom jag hade så hysteriskt bråttom. Av samma anledning var jag tvungen att ta en buss som gick från City Gross vilket innebar att jag skulle få lov att gå från busstationen för att hämta cykeln på natten.
På väg hem insåg jag lyckligt med mina ömmande fötter att den vanliga vägen genom Staffanstorp var avstängd p.g.a. marknad och att bussen var tvungen att passera City Gross. Jag och två andra tjejer bad på våra bara knän att chauffören skulle släppa av oss där, men icke! Svaret blev att han inte FICK stanna nån annanstans än på busstationen. Hej och hejdå cykeln, vi ses om en halvtimme tänkte jag. (Det är nog inte mer än 6-700 meter att gå, men tro mig, med mina fötter var det som att bestiga Mount Everest. Dessutom regnade det så jag kunde inte gå barfota heller.) Det som gjorde mig riktigt förbannad var att chauffören däremot kunde stanna och prata med en mötande buss i 2-3 minuter!! Det hade tagit 30 sekunder att släppa av oss!!! Nåja, lyckades komma med en annan buss så jag kunde åka lite mer än halva vägen tillbaka till City Gross i alla fall.

Gårdagskvällen tillbringades i Jakriborg med söta Linus och världens finaste hundar. :)

Hittade en underbar bild på Anna, Sabina och mig i Holland på Sabinas Facebook.


Godnatt underbara!